Vad gör jag först?
Nummer ett är att helt enkelt samla några medlemmar som vill göra en bra och rolig medlemstidning. Viljan är a och o när det gäller era möjligheter att nå framgång. Om någon av er har erfarenheter av tidningsarbete, kanske är fotograf eller dylikt är det bara bonus. När ni bestämt er för att sätta igång är det dags att välja hur redaktionen ska se ut, vem som ska vara ansvarig utgivare, hur ofta tidningen ska komma ut, vad den ska heta och hur det ska avgöras (att utlysa en tävling bland medlemmarna brukar vara gångbart) och så vidare.

När det gäller en distriktstidning så finns det främst två olika varianter, antingen att distriktsstyrelsen utser en redaktör eller att distriktsårskonferensen gör det. Sedan kan man på samma sätt välja om styrelsen, dåken eller redaktören själv ska utse en redaktion, man kan också välja att inte ha någon fast redaktion, utan att redaktören knyter till sig de människor som vill jobba med tidningen på ett mer nätverksliknande sätt.

Underskatta inte den ansvarige utgivarens roll. Det är den personen som är juridiskt ansvarig för tidningen och riskerar att hamna i fängelse om ni bryter mot lagen. Den ansvarige utgivaren ska således vara myndig, svensk medborgare och inte satt i konkurs.

Hur ofta ska tidningen komma ut?
Det avgör ni, men ett vanligt misstag är att vara allt för ambitiös och kanske börja med månadsutgivning för att sedan tröttna efter tre nummer. Det är dumt, försök istället att vara realistisk, vilket beror lite på hur många ni är och hur mycket pengar ni har, men någonstans mellan fyra och sex nummer brukar vara lagom. Med fyra nummer finns dock risken att folk glömmer bort att det finns en tidning då det är så lång tid mellan utgivningarna liksom att det som står i tidningen inte är så aktuellt.

Genast när ni har bestämt hur ofta tidningen ska ges ut bör ni lägga upp en utgivningsplan för det kommande året inklusive sista dag för medlemmarna att skicka in bidrag till tidningen, alltså en dödlinje som bör vara cirka två-tre veckor innan utgivningsdatum. Var noga med att följa planen för annars är det väldigt lätt hänt att tidningen blir försenad och ni inte får ut något nummer alls. Tänk också på att informationen om distriktets kommande verksamhet snabbt blir inaktuell, då den tyvärr inte brukar planeras i särskilt god tid innan.

Hur fixar vi ekonomin?
Försök inte att genast göra en flashig variant i fyrfärg med många sidor utan börja i det lilla. För de flesta ändamål räcker svart/vitt tryck utskrivet på laserskrivare med inscannade bilder. Det kommunala tryckeriet kan vara ett bra ställe att börja kolla på, annars kan ni gärna skicka offerter till en 3-4 olika ställen. Offerten bör innehålla hur många exemplar ni vill trycka, vilket format, vilka färger (att ha färgat papper som omslag rekommenderas), ungefärligt antal bilder samt hur lång tid det får ta.

När det gäller att få in pengar till tidningen är arbetarrörelsen bra att ha, särskilt om ni har goda kontakter med rätt personer. Hetaste tipsen är ABF distriktet, partidistriktet samt LO facken i länet. Även Hyresgästföreningen, någon stor och rik arbetarkommun, Unga Örnar eller något fackförbund som Kommunal, Byggnads, Metall eller Handels kan fungera, speciellt om ni har ett bra samarbete sedan tidigare. När det gäller ABF ska ni betona hur viktig tidningen är i studiesyfte, unga människor lär sig dels att utveckla sitt skrivande och dels grundläggande tidningsarbete, vilket är något av en hörnsten i politiskt arbete.

Vilket format ska vi välja?
A4 eller det hälften så stora, A5 är en smaksak, men om ni inte vill ha så många sidor är den mindre varianten att föredra. Tre spalter i A4 och två i A5 format kan rekommenderas.

Vilka dataprogram ska vi använda?
Pagemaker är ett ganska enkelt och grundläggande program för tidningsmakeri. Till bilderna kan Photoshop användas med fördel. Grundregeln är att inte göra det knepigare än det behöver vara. Komplicerade program har fler finesser, men kräver mycket av användaren. Kan du dem så är det bra, men Pagemaker räcker långt. Tid och tålamod lär du behöva ändå, inte minst till att få in artiklarna som olika människor lovat att skriva...

För vem gör vi tidningen?
När ni börjar fundera över vilket innehåll tidningen ska ha är det viktigt att ni har målgruppen framför ögonen. Några frågor som är bra att svara på innan ni startar är: Hur många läsare, hur gamla är de liksom vilka intressen kan de ha. Nu kommer vi till ett viktigt ställningstagande.

Är tidningen främst avsedd för de egna medlemmarna, alltså internt, att delas ut på skolor eller kanske säljas till utomstående intressenter (fd medlemmar, partister mfl), alltså externt? Om svaret är det senare ställs det betydligt större krav på pedagogik, exempelvis bör sådant som kongress och grundkurs förklaras lite mera. Det är inte heller så bra att kritisera varandra lika hårt om tidningen ska användas i medlemsvärvande syfte. Visa då hellre med många glada bilder på hur roligt och lärorikt man kan ha det i SSU (alltså i den förening som ger ut tidningen).

Vad ska tidningen innehålla?
Det bestämmer ni själva, men om ni gör en lite tjockare tidning är det en god idé att ha ett tema på varje nummer. Låt gärna temat märkas i såväl eventuell ledare, intervju, korsord, vi frågar fem medlemmar osv. Be gärna de som skickar in spontana artiklar att helst skriva något på temats ämne. En annan god idé är att blanda lite tyngre debattartiklar med lite "lättare" inslag som citat, information från distriktet, presentation av dsledamöter, dikter, frågesport (gärna politiskt präglat), bok- och musiktips samt annat skojigt som "shit happens"-serien eller ordförklaringar från Greider och Alstadts nya ”ordbok för underklassen”.

Några riktlinjer att ge till era skribenter!
Skicka texten digitalt, antingen per email eller diskett. Ha gärna med ett foto på skribenten, helst något roligare än passfotot. Ange ungefär hur lång artikeln får vara, tex en halvsida. Håll dig till dödlinjen (brukar behöva sägas en så där hundra gånger)! Tänk på nedanstående tips.

Några grundläggande tips för en bättre text!
"Skriv den första meningen så att läsaren absolut måste läsa nästa. Och så vidare på samma sätt."     William Faulkner
-Vad är budskapet - vilken är målgruppen?
-Gå rakt på sak, det viktigaste först!
-Skriv personligt, använd gärna du, ni, vi och de
-Undvik gubbsvenskan, skriv exempelvis "veta" istället för "ha kännedom om"
-Skriv kort och bara om ett ämne
-Använd gärna personliga exempel, t ex "på skolan där jag går..."
-Läs igenom texten högt
-Visa gärna texten för någon annan
-Respektera och kontrollera fakta

Några grundläggande layout tips!
Bästa tipset är att kolla hur andra med liknande förutsättningar gör. När det gäller SSU är Ung Mening (stan), Flygblad-Röd (östergötland), Kamraten (Malmö), Röd Framtid (uppland), URFen (sörmland), Framsidan (Göteborg) samt Front Söder (Skåne) några exempel värda att titta närmare på. Enstaka idéer kan också hämtas från mer etablerade och kommersiella tidningar, så läs tidningar för fulla muggar helt enkelt.

Näst bästa tipset är att ha med bilder, gärna fler bilder och ännu fler... Allvarligt talat så är bilder nog det som underskattas mest när det gäller amatörtidningar. Kolla själv vilken skillnad en bild gör. Bilder på människor som många känner igen är allra bäst, så glöm inte att använda kameran på årskonferensen, lägret eller grundkursen. Har ni tillgång till digitalkamera så är det jättebra. Ett bra surftips när det gäller bildarkiv är www.etc.se där hittar du lagom fräcka bilder inom de flesta områden. Tänk också på att män och unga, mycket vackra tjejer av någon konstig anledning brukar dominera bilderna, bryt gärna den trenden.

Tredje bästa tipset hänger samman med de två tidigare. Layouten är till för att göra tidningen så intressant och läsvänlig som möjligt. Använd därför bilder, rubriker, ingresser, citat och tomma utrymmen för att ge sidan så mycket liv som möjligt.

Ha också en röd tråd genom tidningen. De grundläggande dragen (logotype, innehållsförteckning, ledare, tema, teckensnitt, rubriksättning och dylikt) i upplägget bör med fördel vara ungefär likadant från nummer till nummer. Först om det finns en linje i tidningen upplevs den som en Tidning med stort T och inte bara som ett antal ihophäftade pappersark.

Några andra saker att tänka på!
-Använd alltid sidnummer, börja med 1
-Ha det viktigaste i början, mitten eller på baksidan av tidningen
-Det ska vara enkelt att se vem som skrivit artikeln, varför inte redan i innehållsförteckningen?

Hur ska vi få ut den färdiga tidningen till medlemmarna/prenumeranterna?
Hur ni sköter distributionen beror delvis på hur mycket pengar ni har. Att tidningen finns på distriktets hemsida är en självklarhet, men om kassakistan är tom, kanske det räcker. Annars är en hög tidningar på mötesplatser som klubblokalen och expen en klassiker, passa också på att dela ut på klubb- och styrelsemöten. Om ni bara skickar ut tidningen till vissa medlemmar så var noga med att göra ett register så ni vet vilka som ska ha tidningen nästa gång.

Är arbetet slut när tidningen är utskickad?
Absolut inte, att utvärdera numret och lära av sina misstag är grundläggande. Dessutom bör ni genast börja fundera på hur nästa nummer ska se ut. Låt skribenter och fotografer få god tid på sig att arbeta med sina uppdrag. Om tidningen kommer ut ofta behöver ni jobba parallellt med flera nummer. I så fall kan det också vara smart att ha olika ansvariga.

Att göra när ni har bestämt er för att fortsätta ge ut en tidning!
Enligt tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges grundlagar, har alla svenska medborgare rätt att ge ut tidningar, men för att få ge ut en periodisk tidskrift ska man ha ett registreringsbevis från Patent och Registreringsverket. Blankett kan beställas på www.prv.se Kruxet är att ansökningsavgiften för närvarande är på 1 000 kronor.

Lycka till!
 

önskar Klas Corbelius, Östergötlands SSU-distrikt och erfaren tidningsmakare

ps. Om ni undrar något eller vill ha fler tips så hjälper jag gärna till. Antingen kan du maila mig på adressen: [email protected] eller ringa på tfn 070 - 99 09 459