”Sjung ingen lovsång, håll inga tal. Låt bli att säja hur fin jag var”. Björn Afzelius text ur
”Liten blues vid gravens rand”, från skivan ”Tankar vid 50” som kom 1997. Kanske visste Björn redan då att han hade canser och att dagarna var räknade? I tisdags morse dog Björn Afzelius efter ett och ett halvt års kamp mot den svåra sjukdomen. Vänsterns stora musikaliska hjälte under tre deccenier är död. Finns inte mer.

Han blev bara 52 år, men hans gärning är lika lång som ärorik. Vid 23 års ålder träffar han Mikael Wiehe och bildar det numera välkända proggbandet "Hoola Bandoola Band". Första skivan "Garanterat individuell" kommer året därpå. Sedan dess har skivorna och därmed upproret mot samhällets eliter och utsugare fortsatt.
 

                Liten historik:
                Flyttade till Malmö och blev musiker
                1947: Björn Afzelius föds den 27 januari i Huskvarna.
                1963: Flyttar till Malmö, börjar spela musik.
                1970: Träffar Mikael Wiehe och börjar spela tillsammans.
                Hoola Bandoola Band bildas som trio.
                1971: Första skivan, ”Garanterat individuell”.
                1974: Första soloskivan ”Vem är det som är rädd?”
                1976: Hoola Bandoola Band upplöses. Björn Afzelius
                flyttartill Göteborg.
                1978: Gör spelningar på Kuba med Mikael Wiehe och
                Ulf Dageby.
                1980: Bildar The Globetrotters.
                1985: Stödgala för ANC i Göteborg.
                1986: Skivan Björn Afzelius & Mikael Wiehe blir en stor
                framgång.
                1988: Bildar egna skivbolaget Rebelle.
                1990: Stor hit med danska melodin ”Tusen bitar”.
                1991: Får Grammy i Danmark som bästa utländska
                sångare.
                1993: Ger ut romanen ”En gång Havanna”.
                1995: Romanen ges ut på spanska.
                1996: Hoola Bandoola Band återförenas för en turné.
                1997: Skivan ”Tankar vid 50”.

Recension av senaste skivan: Tankar vid 50
Med idealen i behåll

Vem annars skulle få för sig att leka med inspirationskällor som Bo Diddley, Beatles, Bob Dylan och
Bruce Springsteen och samtidigt både bjuda ut sitt nakna jag och gissla makthavarna? Björn Afzelius är lika vital och aktuell
som alltid även om de femtio åren satt sina spår. Han tar sig tid till mogen eftertanke och ser på sig själv med nykter klarsynthet.
  Lugn bara lugn, idealen finns kvar. Afzelius skiter högaktningsfullt i vilka som sitter vid makten så länge som de inte går att lita
på. Han säger att politikerna bedrar och att statens uppgift verkar vara att skydda fifflarna. Tungan är vass, tanken är klar och
Afzelius är en av de få som fortfarande vågar säga ifrån. Han ger sig på en helig ko när han kritiserar könskvoteringen och säger
att det är viktigare att folk kan sitt jobb än vilket kön de har.
  Ja, den här gången är det faktiskt sossarna som får sig en rejäl skopa ovett. Afzelius fortsätter att syna s-politiken. Fri dom en
fånge beskriver hur partipiskan håller de individuella tänkarna på plats i ledet. På mäster Olofs tid är Afzelius testamente till sin
dotter och säger att den svenska solidariteten dog med Olof Palme.
  Så långt den politiske gisslaren Afzelius. Men skivan innehåller också en samling ballader av både klassiskt och nytänkande
snitt. Ensam i gryningen är en ljuvlig drömmande beskrivning av livet på vägarna, bakom ratten sen tom natten på väg hem efter
en spelning. Landet bortom bergen är visionärens beskrivning av en rättvis värld, ett utopia han ständigt återkommer till i sina
drömmar. Född fri är en typisk latinskt inspirerad Afzelius/Wiehe-historia om vikten av att ge varandra frihet.
  Rent musikaliskt är det här nog den bredaste och mest spännande skivan Björn Afzelius gjort. Inspirationskällorna är många
och tydliga. Man skulle rent av kunna kalla detta för en hyllningsskiva till de idoler som Afzelius levt med genom hela sin
25-åriga karriär.
ESBJÖRN LINDÉN